Kaulitz and the Gs

 

 

Bill och Tom Kaulitz - två namn som skapade tonårshysteri och sexuell fantasi hos deras då, för det mesta, kvinnliga emo-publik från mitten av 00-talet, trots att emogenren inte ens existerade då. Tvillingarna har klättrat på de europeiska topplistorna med sitt band Tokio Hotel utan några omvägar efter att de hoppade av skolan och flyttade ifrån sin hemby nära Magdeburg.

 

De var också omtalade i skvallertidningar minst en gång i veckan så fort deras karriär tog fart. År 2010 satte dem stopp för det: de drog sig tillbaka till anonymiteten i Los Angeles. Långt bort från Tyskland, fansen och media. Den ultimata pausen efter att ha uppnåt allt som uppnås kan. Allt det innan de var gamla nog. Tokio Hotel är nu tillbaka i rampljuset med deras nya album "Kings of Suburbia". Bill och Tom Kaulitz - två bröder, en comeback vid 25 års åldern.  

 

Bill: "Vi ville inte vara i rampljuset längre. Tom var till och med - tillfälligt - osäker på om han ville vara kvar i bandet och bad mig leta efter en ny gitarrist. Han skulle fortfarande arbeta med oss i studion men ville inte vara i rampljuset längre."

Tom: "Vi skapade rubriker i Tyskland igen. Vi hamnade på flera förstasidor där de stod allt möjligt privat - det fanns ingen balans kvar: vi skapade inga rubriker på grund av vår musik längre, utan med vad vi gjorde eller inte gjorde på vår fritid. Det var det som gjorde att jag inte orkade längre - jag ville lägga av. Ingen av oss ville fortsätta under de omständigheterna."

Bill: "Bortsett från det så visste jag inte vad jag ville skriva om efter det senaste albumet vi släppte. Vi hade liksom redan sagt allt vi ville säga på våra tidigare album. Det var på tiden att få tillbaka vårt privatliv igen, vilket var omöjligt i Tyskland. Allt var helt bortom kontroll. Någonstans började vi springa bort från våran karriär och ville inte ha något mer med Tokio Hotel att göra längre. Planen var att först få tillbaka allt under kontroll och sedan fundera hurvida vi ville släppa ett album igen."

 

Bill: "Det kändes oerhört bra att få göra normala saker igen - som att gå ut och fika, gå till affären och fylla kylen med mat. Efter att vi hoppade av skolan när vi var 15 år kunde vi inte göra såna saker längre. Det här är första gången som vi har kunnat ha ett privatliv, ett riktigt liv som vuxna män sedan våran karriär tog fart. Först kändes det rätt konstigt eftersom vi inte var vana vid det. Men efter ett tag blev det roligt igen. Speciellt då jag upptäckte att jag kunde som "försvinna" i Los Angeles då ingen vet vem jag är här. Jag var bara en av dem som gick förbi på gatan. Förr var vi Tokio Hotel 24/7. I dag har vi hittat en balans. Vi har ett privatliv och är endast Tokio Hotel när vi jobbar. Jag tror faktiskt att vi aldrig har haft en sådan balans förut som vi har i dag. Vi passade på att ifrågasätta oss själva och återupptäcka oss själva igen, fast som privatpersoner - vad vi gillar och inte gillar, och vilka vi är. Vi har hobbies, som inte alls var ultimat förut. Om man inte växer och utvecklas som person kan man inte förväntas göra det som artist heller. När jag tänker tillbaka på allt så var pausen inte bara gynnsam för bandet utan också för oss som människor. Vi ville helt enkelt inte fortsätta på samma väg längre."

 

Bill: "Absolut inte. Jag får rysningar när jag tänker på Magdeburg i dag. Det är en extremt deprimerande stad. Men Los Angeles har faktiskt inte heller så mycket med albumet att göra heller. Det är tvärtom för mig: jag måste säga att Los Angeles är en ganska tråkig stad. Allt sker så tidigt: klubbarna stänger kl 02:00 - nattlivet i Europa är så mycket roligare. Albumet reflekterar våra egna privata känslor på livet med den stora lyxen av anonymitet."

 

Bill: "Det är likadant. Men jag måste faktiskt säga att vi har inte bara det där typiska broderliga bandet som andra syskon har, utan vi är identiska tvillingar. Det är svårt att förklara för andra att vi inte bara är bröder utan att vi faktiskt är en och samma person i flera olika aspekter. Vi bor tillsammans och har spenderat varje dag tillsammans under de senaste fem åren, även utan Tokio Hotel."

Tom: "Frågan om vi behöver en paus från varandra eller ifall vi vill bo själva kommer inte på tal. Vi gör allt tillsammans och vet allt om varandra - vi är istortsett en person. Även om jag kanske är den som folk gillar mest av oss två."

 

Bill: "Ingen av oss. Vi är lata. För det mesta låter vi våran hushållerska göra det. Men om det är något viktigt som vi måste göra - gällande sysslor - gör vi även det tillsammans."  

Tom: "Men det är jag som kör bil. Bill kör aldrig. Jag är alltid den som kör, vilket är bra - det är så som det ska vara. När jag sitter i passagerarsätet blir jag illamående. Jag hatar att sitta där och bli körd överallt. Jag älskar att köra bil, motorcyklar, och jag måste nog vänja mig vid att bli körd överallt igen när vi ska ut på turné. Jag skulle nog föredra att köra bussen själv!"

 

Bill: "Väldigt sällan. Det är inte så att vi aldrig bråkar. När vi väl gör det blir det väldigt intensivt, men vi kommer över det ganska fort. Bandet mellan identiska tvillingar är lite starkare än bandet mellan bröder. Vi vet ju bara hur det är att vara tvillingar. Vi har delat alla våra erfarenheter med varandra. Det finns ingenting jag kan säga till Tom om min dag som han inte vet redan, för han var där och upplevde det med mig. Vi lever ett helt identiskt liv."

Tom: "Det beror på situationen; för det mesta handlar det om jobb. Vi bråkar sällan om privata saker. Det som är bra med våra bråk är att jag kan Bill utan och innan, därmed kan jag provocera honom tills det eskalerar. Ingen kan provocera honom som jag - och det samma gäller Bill. Ingen kan provocera mig som han. När vi bråkar med varandra så bråkar vi verkligen och sedan blir det så högt och intensivt så att folk måste lämna rummet helt tomat i ansiktet."  

Bill: "Folk undrar då hur vi kan titta varandra i ögonen efter ett sådant intensivt bråk, men det är redan glömt efter några minuter." 

---

Engelsk översättning: Icey @ LoveTH-Music. Svensk översättning av mig, Elina. Ge creds ifall ni använder detta.