Kaulitz and the Gs

Tokio Hotel Biografi

Bill Kaulitz [sång]
Tom Kaulitz [gitarr]
Georg Listing [bas]
Gustav Schäfer [trummor]

Ingen i världen är mer villig att sola sig i skenet av amerikansk rockstjärnstatus än medlemmarna i Tokio Hotel. "Humanoid" är endast deras andra Usa utsläpp, uppföljaren till 2008s "Scream", men till miljontals fans världen över, är de redan ikoner.

"Saker och ting har bara börjat för oss i Usa", berättar Bill Kaulitz, bandets frontman, ledaren av en världsarme av svart läder -och eyelineranvändande fans. "Det vi redan har upplevt har varit härligt, och vi ser fram emot att få börja igen."

Tysklands största band på 20 år, Tokio Hotel, har fått 10x Platina, gjort fyra #1 singlar och sålt ut arenor och stadium över hela Europa. De vann "Best New Artist" på MTV VMA 2008.

Deras raket till framgång inleddes år 2001 när Bill och hans tvillingbror Tom - bandets hiphopare, gitarristen med dreadlocks - startade bandet tillsammans med basisten Georg Listing, nu 22, och trummisen Gustav Schäver, nu 21. Vid 10 års åldern började de att uppträda inför lite folk runt deras hemstad, Magdeburg, en by lika liten som en nypa salt som tidigare var en del av Östtyskland.

Uppväxt i ett av de mest dystra delarna av Tyskland, var Bill och Tom annorlunda än sina klasskamrater, nästan främmande. De var underdogs. Tvillingarna visste att de var tvungna att bryta sig loss där.

Tom började fjanta omkring med en gitarr vid 7 års åldern och vid 13 års åldern tillsammans med en redan spikhårig Bill, hade de fångat uppmärksamheten hos några av Europas största producenter [inklusive "Humanoid" producentern David Jost] och befäste sina innerliga poprock formel.

Från början hette de "Devilish", de bytte namn innan de släppte sitt första tyskspråkiga album, "Schrei" [Scream på engelska]. År 2005, inledde de vad som skulle bli den mest framgångsrika debutturné i Tyskland med en ny artist. År 2007 släppte de sitt andra tyska album, "Zimmer 483" [Room 483 på engelska], och sålde ut monster europeiska arenakonserter på bara några minuter.

Som en löpeld, fick bandet uppmärksamhet för en hel generation. I Frankrike exploderade bandets popularitet. De gick från spelningar på små klubbar för 500 till att uppträda vid foten framför Eiifeltornet för en publik på 500.000 skrikande fans som fonetiskt skrek ut orden till Tokio Hotels tyska hits. Kort där efter gjorde de historia genom att bli det första tyska band att hamna på #1 på de israeliska radiolistorna.

År 2008, efter 43 ansträngande konserter, hade Bill genomgått en operation för hans stämband men var tillbaka på turné uppträdandes världen över inom två månader, kort efter att "Scream" hade släppts för första gången i Usa 2008.

"Humanoid" är fylld med mycket av samma känsla som har sammanfört mängder av unga fans. Och i den här tidsperioden med Rock Band och Guitar Hero, är albumet full av möjligheter för publiken att delta.

Den första singeln "Automatic" är en metallisk låt med lager, surrande gitarrer, stampande slagverk och en falsett gjord för att sätta känslor i en arena fylld med folk. "World Behind My Wall" omdefinierar den starka balladen med ett djupt intryck, musikaliskt förtroende och en oemotståndlig allsång kör.

Under inspelningen den här gången, var dock bandet i sin mest experimentella fas någonsin. De spelade in låtarna i Hamburg, Miami och Los Angeles. "Bill gjorde oss alla galna, kom på nytt hela tiden, trots att de gamla låtarna inte ens var färdiga än", berättar Tom som är förtjust över sin brors vanliga mönster. "Bortsett från det, drog vi inga gränser och vi testade nya instrument."

Det är mer elektroniska ljud på "Humanoid". Första singeln "Automatic" utforskar förhållandet mellan vardagskänslor och vardagsbekvämligheter.

"Hur mycket händer automatiskt varje dag?" Frågar Bill. "Dörren öppnas och stängs automatiskt, en ny växel i bilen; en kameralins - allt det är alltid positivt, men när den mekaniska kvalitén av det automatiska möter mänskliga saker som kärlek, då blir det plötsligt extremt negativt. Kärlek måste vara spontant och äkta, aldrig automatiskt och kallt. Det är det tema som rör människor."

Med de nya ljuden, nya sakerna, den nya liveshowen, och till och med Bills nya stil, kommer långtida fans ändå att få konstant sammanföring till Tokio Hotels råa ärlighet och känslor.

"Vi älskar våra fans eftersom de är de högljuddaste av dem alla och gör galna saker", säger Bill. "De stöttar alltid oss oavsett vad som har hänt, och mycket har hänt."