Kaulitz and the Gs

Spännande Tokio Hotel
Kraftfulla uppträdare: Tokio Hotel gav ren energi på scenen och fansen kände varje slag.

Hälsar från samma land som Rammstein och Scorpions, Tokio Hotel har ingen brådska att jämföra sig med dessa legender, känner en viss skillnad i musikriktningen och tilltalande för olika åldersgrupper. Föräldrarna som trodde att de skulle få an lugn första maj hade fel när flera av dem var tvunga att övervaka sina barn då dem såg Tysklands största band live på 1Utama den 1 maj.

Mötet med kvartetten precis innan konserten under vakandet av två väldigt stora och uttryckslösa livvakter, trodde först denna författare att det skulle bli svårt att prata med bandmedlemmarna. Det visade sig dock att de fyra är helt normala killar (om man inte räknar med sångaren Bill Kaulitz androgyna modeval) som gillar att jävlas med varandra och göra musik tillsammans på turnér. De finns i stort sett inga hemligheter emellan dem.

"Han är stökig, lat och alltid sen", säger gitarristen Tom Kaulitz, som också råkar vara Bills tvilling, som ger en smygtitt på basisten Georg Listing. Bill håller med sin bror med ett stort leende. "Det är inte sant", svarade Georg Listing, som senare fick sin hämnd när de frågades om hur han skulle beskriva Bill. "Egoist!" "Det är fel ord för det", skrattar Bill. "Nej", svarade Listing.

Medan de tre fortsatte att snacka (speciellt Bill som verkar passa väldigt bra som den käcka ledsångaren) och svarade på våra frågor, var trummisen Gustav tyst under den stora delen av intervjun trots att vi förvarnades av de tre att han kan vara ganska bitchig. "Var försiktig med vad du frågar, det kan bli din sista fråga", skrattade Bill och Tom.

Det är väldigt vanligt att killarna retas, och det borde inte ha kommit som en överraskning heller eftersom de har varit tillsammans i 10 långa år nu. De började med namnet "Devilish", Listing och Schäfer [de var 14 och 13 vid tillfället] kände varandra från musikskolan. Efter de båda såg Bill och Tom spela live på en klubb 2001, träffades dem och bildade ett band tillsammans. År 2003, efter att Bill snabbt fick publicited genom att delta i Star Search vid 13 års åldern, bytte bandet namn till Tokio Hotel. De kom på namnet eftersom de älskar Tokyo (Tokio är den tyska stavningen av staden) och eftersom de är på turné och bor på hotell konstant.

Medan många avundar dem för att ha chansen att bo på fina hotell, finns de stunder då killarna önskade att de var hemma istället. "Ibland känner vi att vi vill sova i våra sängar och blir trötta på schemat. Men samtidigt är vi medvetna om att det här är våran dröm. Vi får resa till platser på andra sidan jorden och vi är alltid glada att få träffa fans", säger Bill. Att endast vara i Asien är något som är svårt för Tokio Hotel att förstå. De har aldrig någonsin trott att de hade fans här. Killarna hade såklart underskattat sin musik och charm.

Med minnen från deras första spelning i en liten by i Tyskland 2005, hade Tokio Hotel bokats för en spelning på en liten festival ett halvår innan deras första singel släpptes. Vad de inte förväntade sig var den stora succén som följde. Arenan, som var mening att hålla minst 2000 personer, var helt plötsligt packad med tusentals fans som kom förbi för att se Tokio Hotel spela. "Det var helt galet och bortom kontroll. Ingen förväntade sig så mycket fans. Man kunde inte ens komma fram till scenen", säger Bill. De kunde endast stanna i bilen medan fansen omringade fordonet och slog på det. När de äntligen kom fram till scenen, började saker rasa efter att de spelade två låtar. Det var tur att ingen skadades.

Med det sagt så pratade bandet också om deras andra upplevelse de hade år 2008 under deras "1000 Hotels" Europa turné. Bill slet sin röst efter att ha uppträtt 43 konserter utan vila. Resten av turnén var tvungen att ställas in när en cysta hittades på hans stämband. Detta lade ett mörkt moln över bandet eftersom de inte visste vad de skulle göra. "Jag satt på mitt hotellrum och kunde inte göra något. Jag kunde endast titta på när fansen grät. Det var oförväntat och en av de svåraste sakerna bandet gick igenom. Jag var rädd att jag inte kunde sjunga mer."

Som tur för fansen i Malaysia så blev Bill bättre. Tokio Hotel drev fansen till galenskap efter att de speladr 14 låtar. Medan publiken var nöjda med förbanden Pop Shuvit och Bunkface's uppträdanden, var de otåliga för att få se Tokio Hotel på scenen. De började sent, kl 21.15, men bandet fick en bra ljudupplevelse, som var bra, då media satt längst bak och fick svårt att se scenen med många huvuden som hoppande upp och ned. Bills röst visade inga tecken på att han hade legat under kniven tidigare och gav publikens favoriter så som "Automatic" och "World Behind My Wall".

När de väl stod på scenen var det en helt annan persondynami som dominerade, jämfört till de mer lekfulla/reserverade (detta är Gustav) Tokio Hotel som vi hade träffat tidigare. Det var ren energi på scenen och publiken kunde känna det. Medan fans sjöng med i varje låt, var alla medvetna om att den låt de hade väntat på inte hade varit ännu. När Tokio Hotel lämnade scenen, skrek publiken ut vilken låt de ville höra - Monsoon. Skrikandet blev allt högre när bandet kom ut igen och gav oss den tyska versionen "Durch den Monsun". Efter en timmes hoppande på scenen, kunde Tokio Hotel äntligen dra sig tillbaka för kvällen. Medan fans lämnade och var ledsna att det hela var över, sken deras ansikten upp då de fick höra att killarna kommer tillbaka till Malaysia för ett MTV event snart. Detta är definitivt inte det sista Malaysia har sett av Tokio Hotel.