Kaulitz and the Gs

Mer än "stygga emos"
Ofta påverkas vi av människor vi inte ens kunnat drömma om.

Det var en gång ... Nästan som starten på ett äventyr. Två pojkar föddes i det gamla Östtyskland, i en
liten by som heter Leipzig. Ett tvillingpar som blev min varningstriangel, när jag behövde det som mest.

Fördomar
Hur många av er har inte rynkat på näsan när ni såg Bill och Tom Kaulitz från Tokio Hotel för första gången? Bill, med hår som ett piggsvin och häftigt smink. Tom, tvillingbrodern som ironiskt nog brukar ha enorma byxor, XXL tröjor, keps och långa dreads.

För två år sedan var jag likadan. Det var fullt av fördomar, det fanns egentligen plats för något annat. Om jag inte hade snackade skit med mina vänner, så snackade vi om kändisar. Respektabla kändisar som Britney Spears och Paris Hilton.

Stygga emos
Men så en dag blev Tokio Hotel kända i Norge. Kända som de stygga, tyska emosarna. Men istället för att fokusera på hur kändsiarna såg ut, lade jag för första gången märke till vilka de var.

Vackra på insidan
Jag undrade när Bill tillgängade låten "In die Nacht" till sin tvillingbror, och sjöng "Du är allt jag är, och allt jag någonsin kommer vara." Slutligen lade jag märke till att Bill flyttade sig närmare Tom under varje konsert när låten "1000 Meere" blev framförd. Han sjöng inte längre till publiken, utan till sin tvillingbrodern: "Snälla, försvinn aldrig från mig." Och som en slags blinkade varningstriangel med tvillingarna i mitten insåg jag att det är det yttre man ser, men det är insidan som räknas.

Tack och lov
Jag skriver detta för att försöka få folk att tänka efter. Men mest av allt, att tacka dessa killar och gratulera dem på födelsedagen. För de fyller 21 år idag. Olika som natt och dag, men ändå väldigt förtjusta i varandra. "Vilken är den bästa present du någonsin har fått, Tom?" frågade Bill på deras födelsedag förra året. "Den fick jag 10 minuter efter att jag föddes. Jag fick dig", svarade Tom. Det bevisar åtminstone för mig att man aldrig ska döma boken efter omslaget.

Respekt för alla
Och här är historien för mig. Jag förändrades och växte lite. Senare började min personlighet utvecklas och förändras, igen och igen. Men jag kommer aldrig glömma Bill och Tom, som har lärt mig vad jag tycker det viktigaste med livet är. Respekt för alla, oavsett utseende, kön och religion.

Grattis på 21 års dagen, och tack för att ni är er själva.

---

Svensk översättning av mig Elina, ge creds ifall ni använder detta - Källa.