Kaulitz and the Gs

Bill Kaulitz bloggar exklusivt för SheKnows om kärlek, etiketter och hans sexualitet

~~ 

 

Så, här är jag. Sittandes i min säng och skriver om kärlek. Bredvid mig sitter min engelska bulldog, Pumba - mitt livs stora kärlek. När jag fick frågan om jag ville skriva något om kärlek sa jag ja på en gång. Men nu när jag tänker efter... Vad fan vet jag om kärlek?!  

 

Jag antar att jag ville göra det eftersom så länge jag kan minnas har jag alltid trott på det. Jag tror på kärlek och inget annat än kärlek. Den stora kärleken, den överväldiga, helt bortom kontroll och överdriven, den där "jag skulle göra allt för dig"-kärleken. 

 

Varför tror jag på det? Jag vet inte. Men det gör jag. 

 

Ända sedan jag var en liten pojk brukade jag sitta i mitt rum i mina föräldras hus i en bytteliten by med 800 själar vid namn Loitsche i Östtyskland, där jag växte upp, och tänka på storstäder, att sjunga, stå på scen och hitta min stora kärlek. Min tvillingbror Tom, däremot, kunde inte förstå det. Han brydde sig inte om det.  

 

Mina vänner brukade göra narr av mig och nästan alla jag känner vet att jag har en föreställning om kärlek som sker i sagorna och de säger alltid att det inte är som i filmer - att jag är alldeles för romantisk av mig och att det bara är något i min fantasi. De säger att "kärleken ser helt annorlunda ut i verkligheten!"

 

Många tycker att jag är naiv eftersom jag aldrig har blivit sårad och det enda jag kan tänka på är att det är de själva som blivit sårade. Kanske lite för mycket till och med. Det är därför de säger sånt. Någon krossade deras hjärta eller så kanske de aldrig riktigt älskade personen tillräckligt mycket och det är därför de inte kan förstå vad jag försöker säga.

 

Det ironiska är att det är jag som blev allra mest sårad av alla dessa människor sammanlagt. Förkrossad, helt förstörd, den värsta sortens svek du kan tänka dig. Värre än jag någonsin kunnat tro skulle hända mig. Sviken, stampad på, utnyttjad. Jag säger det här utan att berätta hela historien, såklart, men jag vill att folk ska veta att såna här saker händer mig också - såna som är "covered in gold".

 

Även om jag fortfarande håller på och läker, så känner jag att jag fortfarande tror [på kärleken] - vilket är något bra. Jag tror fortfarande på magin, den stora kärleken. Kommer det hända mig? Jag vet inte. Jag trodde att jag hittat den en gång, så kanske inte... Men jag hoppas ändå, för hopp är det enda som håller oss vid liv och jag tror verkligen att kärleken är vad vi alla lever för! Ingen annan anledning, endast kärleken!

 

Människor gillar att kategorisera och sätta etiketter på allt. Det är mindre farligt; det känns säkert att göra så. Speciellt i den industri som jag är i. Jag känner det som att folk blir galna ifall de inte vet ifall det är en kvinna eller en man i min säng. Det är därför jag har fått "homosexuell-frågan" sedan jag blev 13, när jag började ge intervjuer. Jag har alltid undrat... Vad spelar det för roll? Jag trodde att jag var här för att sjunga och uppträda för folk?

 

Jag har aldrig känt att jag har varit skyldig någon ett svar på det, och det jag tycker är roligt med det hela är att folk gör en sådan stor grej av det. Min värld är inte svart eller vit, och frågan borde egentligen vara: varför undrar vi det här? Varför spelar det någon roll? Varför måste vi sätta etiketter på allt? Kan vi inte bara leva?  

 

Ingen vet vad som händer nästa minut, nästa sekund. Vem vet vem jag springer in i? Jag kanske möter någon som kommer förändra mitt liv för alltid och, ifall det händer, spelar det någon roll vilket kön den personen har? Det enda jag vet är att kärlek är något vackert som vi inte kan kontrollera. Vi har ingen makt över det. Vi vet inte vart den kommer ifrån eller när den kommer slå till, och det är det vackra med den.

 

Så jag antar att jag får vänta och se... Jag hoppas att jag hittar magin, den typen som läker det som blivit förstört och ger mig vingar.

 

Mitt enda tips är: älska den du vill älska och älska den som älskar dig. Livet är verkligen för kort. Men å andra sidan, vad fan vet jag? 

---

Svensk översättning av mig, Elina. Ge creds ifall ni använder detta - Källa.