Kaulitz and the Gs

Scen 1:
Bill: Tom och jag är vegetarianer, men framför allt så vill vi inte att djur ska bli torterade och att djur bor på cirkus. Djur gör det, man måste föreställa sig det, och är ansvariga för underhållningen för folk. Det är därför vi tog några bilder idag och satt på oss själva kedjor. Först tycker folk det är roligt att se sånt och tror djuren har roligt, men sanningen är helt annorlunda. Självklart bor inte djuren bra, och för att kunna springa så fint i ringar behövs träning och då och då blir de slagna.
Tom: Det finns alltid föräldrar som går på cirkus med sina små barn. Barnen vet ingenting, och det är därför föräldrarna måste utveckla en medvetenhet om att det här inte är okej.
Bill: Annars är cirkus underbart med artister som man kan gå på. Vi har också gjort det.

Scen 2:
Tom: Nu andra motivet, nu är vi i en bur.
Kan ni sympatisera med ett djur instängt i en bur?
Tom: Nej, jag tror inte det. Det är tusen gånger värre. Vi är bara här i 10 minuter för att ta en bild, men bara det är för mycket.

Bill: Vi ser mycket djur i nöjesindustrin generellt sätt. Det har varit något som vi har sagt nej till direkt, oavsett om det var för TV-program, uppträdanden, videoinspelningar. Ett djur kan inte förstå att de är instängt och jag kan inte stå ut med det. Så fort jag tänker på det blir jag tårögd. Våran första hund som vi skaffade från ett djurhem var allvarligt skadad. Han hade brännmärken över hela örat eftersom den förre ägaren brukade släcka cigaretterna på det. Han har dåliga tänder eftersom de gav honom öl att dricka som valp. Det är erfarenheter som har format oss.
Tom: Absolut!
~~
Bill: Hej! Vi är Bill och Tom från Tokio Hotel och vi stöttar PETA. Svik inte de vilda djuren, de hör hemma ute i det vilda och inte på en cirkus. Och för att kunna stötta allt detta besök www.peta.de och få mer information.

---

Engelsk översättning: Birgit. Svensk översättning av mig Elina, ge creds ifall ni använder detta.

Direktlänk till videon.

Här kommer några snuttar från "Durch die Nacht mit..." från Vogue.de. 

---

Link.
~~
Bill: För mig är det alltid så, jag, jag kan... Alltså, det börjar med... det börjar med skriften och omslaget till alla produktartiklar vi har. Jag bara kan inte... Jag hatar när det... läggs på mitt skrivbord. Som när ett email...
Wolfgang Joop: Ja, det är samma sak för mig. Tror du att jag skulle ta en sko från någon annan?
Bill: Nej.
Wolfgang Joop: Eller ett örhänge? Eller ett bälte?
*Bill skrattar*
Wolfgang Joop: Det är mer sannolikt att det kanske inte skulle finnas något bälte. Så då skulle vi alla springa runt nakna.
Bill: Ja.
Wolfgang Joop: Jag skulle hellre inte... Jag skulle inte göra det om det inte kom direkt från mig, var skapat av mig. Men jag klär inte heller på en tjej.
Bill: Ja.
Wolfgang Joop: Jag klär... Jag rör inte sakerna mer.
Bill: Okej.
Wolfgang Joop: Du skulle aldrig få se mig ge kläder till en modell.
Bill: Ja, men det är antagligen en riktigt bra lösning.
Wolfgang Joop: Jag knyter ingen slips. Ingenting. Jag håller mig terorstisk. Jag håller mig borta från det.
Bill: Okej. Ja.
Wolfgang Joop: Annars tror jag att jag skulle bli galen.
Bill: Ja, på något sätt måste jag också fortsätta intala mig det... Alltså...
Wolfgang Joop: Ja, man måste intala sig själv "Cut! Det är de andras tur nu!"
Bill: Jag pallar det inte och sen när jag för en gång skull gör det och tänker "Kom igen, det är en sn liten oviktig del av det. Jag låter bara någon annan göra det." Men jag...
Wolfgang Joop: Ja, det kommer att bli tvärtom iallafall. *skrattar*
Bill: ...och sen blir det bara fel.. Och jag typ.. Jag tänker bara för mig själv "det här är skit" för at det är min... Det är..
Wolfgang Joop: Men du är den enda som ser det så. Det är ingen annan som ser det på samma sätt.
Bill: Ja. Ja, jag vet.

Link.
~~
Wolfgang Joop: Jag menar, det låter alltid så fjantigt när äldre människor säger att det är så dåligt nu för tiden. Men jag tycker verkligen att hela den här Internet-skiten...
Bill: Inte alls. Absolut inte.
Wolfgang Joop: ...är riktigt dålig.
Bill: Jag har faktiskt växt upp med det och jag tycker också... Jag tycker också att det är dåligt. Alltså, klart det öppnar mycket dörrar.. Men mycket dåligt kommer med det.
Wolfgang Joop: Ja.
Bill: Nu om man bara kunde... Om jag kunde trycka på en knapp och stänga ner Internet nu för oss alla, skulle jag göra det direkt. Man gör något och så hamnar det på Internet en minut senare och sedan sprids det runt hela världen.
Wolfgang Joop: Ja.
Bill: Och alla kan kommentera det, alla kan döma det, alla ger sin åsikt om det där jag ofta tänker för mig själv... Och det är hur något förstörs. Det är när fascinationen försvinner och en form av magi som man föreställt en stund medan man gör det... Eftersom alla direkt ska förstöra det och folk lämnar sina kommentarer överallt.
Wolfgang Joop: Alltså, men det här Googlandet. Något så bra som det, men...
Bill: Alltså, det... Men även hela.. Uppskattningen även för...
Wolfgang Joop: Ja.
Bill: ..alla produkter. För tidningar, för, för... vad som helst. Böcker, mode, musik, filmer... Det finns inget kvar längre.
Wolfgang Joop: Nepp.
Bill: Eftersom man kan få tag i allt. Man får tag i det... det är bara ett klick bort. Det är..
Wolfgang Joop: Vi har inget tålamod längre.

Link.
~~
Wolfgang Joop: Men hela den här kollektionen är fokuserad på blommor och trädgårdar och så. Nu heter det "Jardin Portugal" - "The Garden of Portugal". Och därför gjorde jag alla de där silhuetterna och öhm... Men på samma gång.. Precis... *vänder sig mot Bill* Jag menar, inget funkar utan punk, eller hur?
Bill: Ja. Ja.
Wolfgang Joop: Så oavsett vilken riktning man går, öhm.. "seasoning" betyder "würzen" på engelska.
Bill: Ja.
Wolfgang Joop: "The seasoning is punk" och jag gillar inte att folk ser så uniformiga ut, du vet. Alltså, matchningen...
Bill: Ja, ja, ja. De här skorna är också grymma. Wow.
Wolfgang Joop: Allting, alliting blev designat hemma. Allting blev designat av en person. Allting designades av moi, moi, moi. (moi är franska för jag)
Bill: Grymt.
Wolfgang Joop: *pekar på en modell* Här är vittnet.
Bill: *uttalar ordet med en komisk röst* Coolt.
Wolfgang Joop: Eller hur? Allt.
Sarah: Allt. Han började med första idén.
Wolfgang Joop: Men utan Sarah skulle jag inte komma på det där, eller hur?
Sarah: *blir blyg* Nej.
Bill: Ja. Ja, det är bra. *skrattar*
Wolfgang Joop: Ibland kan Sarah se lite tom ut...
Bill: Verkligen?
Wolfgang Joop: ..som en vit duk.
*alla skrattar*
Sarah: Som måste fyllas.
Wolfgang Joop: Ja. 

---

Engelsk översättning: THUKST. Svensk översättning av mig Elina, ge creds ifall ni använder detta.

> Se videon här - Watch the video here <

Bill, Tom, Georg och Gustav är tonårsstjärnorna. Det är därför de fyra killarna från Tokio Hotel även står framför kameran för en Bravo fotografering nu. Trots att de måste stå länge, så är de fyra inte stressade.

Bill: Det är ganska lätt och avslappnat. Och vi har också pauser emellanåt och det är egentligen... Tja, allt är fortfarande roligt.

Det måste vara det. Fansen vill trots allt se den allra bästa sidan av sina stjärnor.

---

Engelsk översättning: THUKST. Svensk översättning av mig Elina, ge creds ifall ni använder detta.

> Se videon här - Watch the video here <
Tom från bandet Tokio Hotel ska ha haft sex med 25 tjejer och det vid den unga åldern 15. Han pratar ut med Exclusiv: det är bara ett påhitt. Tvillingbrodern till sångaren Bill gör hellre ren popmusik med hans tre kollegor än har smutsiga sexaffärer.

Med låten "Durch den Monsun" gick Gustav, Tom, Bill och Georg direkt till första platsen på de tyska singellistorna. Men nu är sommarlovet slut och de fyra måste återvända till skolan. De ser inte fram emot det.

Bill: Ja, nu måste vi tillbaka till skolbänken igen, till klassrummet och erm... ha diskussioner med lärarna igen och erm... Egentligen kan jag börja gråta bara av att se det här igen.
Tom: Ja.
Bill: Alltså, det är väldigt illa.
Tom: Ja!
Bill: Ey, att behöva stå där igen... Vi är här varje morgon och jag har... *djup suck* De sex veckorna gick för snabbt. Jag gillar det verkligen inte.

Det är även diskussioner med Bills mamma där hemma förresten. Hon gav nämligen inte tillåtelse att tatuera in bandets logo i hennes sons nacke.

---

Engelsk översättning: THUKST. Svensk översättning av mig Elina, ge creds ifall ni använder detta.

Link | Detta är en av radioreklamerna vi har fått än så länge.
~~
Nyligen i Cooper's bar...
Utomjording: Hey Alice, du ser ut som Bill Kaulitz!
Alice: Jag vet! *Darth Vader-röst* Jag är hans pappa!

Link.
~~
Utomjording: Du Bill, får jag spela i ditt band?
Bill: Tja, vad kan du spela?
Utomjording: *tar upp en vuvuzela* Ehh..
Bill: *suckar djupt, Alice håller för öronen*
Utomjordingen: *börjar spela*
Bill: Det tycker jag nog allt att du får..  
Alice: Det är en fråga om teknik!
~~

Link.
~~
Alice: *Bill kommer in med en fågel på axeln* Vad är det där för fågel?
Fågeln: Hur ska jag kunna veta det?
Alice: *ser chockad ut*
Bill: Kan DU prata?
Fångeln: Kan du sjunga?
*alla börjar skratta*
Bill: Det är en fråga om teknik!
~~

Som lovat, här är de med mig i luren - Tom och Bill! Hej killar!
Bill och Tom: Hej!
Min första fråga idag är när ni bestämde er för att komma till Monterrey, Mexiko?
Bill: Tja, vi planerade en Sydamerika-turné för länge sen. Vi har velat åka dit länge och är glada att vi får göra det nu på den här turnén. Vi är väldigt glada att få kunna träffa våra fans och göra en turné där. Vi är glada att det ordnade sig till slut.
Ni är ett välkänt band nu, men vi måste komma ihåg att ni en gång spelade framför ungefär 500 personer. Nu för tiden spelar ni framför tusentals.
Bill: Ja, det är speciellt för oss som ett band. Vi har varit ett band i 10 år nu och har upplevt allt tillsammans. Det är just det som är tjusningen i det, att vi känner till båda sidorna. Vi vet hur det känns att spela framför endast några få människor på små klubbar och vi vet hur det känns att spela mångfaldiga konserter. Det är gör oss väldigt stolta och vi njuter av det, för det oss möjligheten att få spela på andra kontinenter.
Det måste vara spännande för er att få spela på exotiska platser. Hur är det att spela framför Eiffeltornet framför mer än 500.000 i publiken?
Bill: Det var verkligen ett häftigt ögonblick i våran karriär. Vi har aldrig sett så mycket människor förut. Det var precis under Eiffeltornet. Det är något vi aldrig glömmer och vi älskade det.
Berätta om en plats där ni vill spela, men aldrig har besökt.
Tom: Tokyo! Och äntligen kan vi uppfylla den drömmen eftersom vi ska dit och spela i december.
Bill: Tja, och vi skulle vilja bli det första bandet att spela på en annan planet. Vi skulle vilja besöka en annan planet och bli de första att få spela där.
Det här blir inte eran första gång i Latinamerika. Ni har varit i Mexiko också, men vad tänker ni på när ni hör ordet "Mexiko"?
Tom: Jag minns såklart den grymma skivsigneringen, fansens energi och vi har bara bra upplevelser från Mexiko än så länge. Vi har bara varit i Mexiko City tidigare och spelat, fansens energi var helt fantastisk!
Finns det någon del under en konsert som ni gillar allra mest?
Bill: För mig är den bästa stunden när man kommer upp på scenen och ser så många människor skrika. Att få se alla människorna är det bästa. Det är det jag ser mest fram emot under kvällen, när de sjunger med och är lyckliga över konserten. Men jag gillar den första kontakten med publiken allra mest.
Sist men inte minst vill jag fråga er, som ett band från Europa är drömmen ofta att erövra Amerika, är det viktigt för er att erövra Amerika?
Bill: Det är väldigt svårt eftersom vi är som sagt ett tyskt band och det är väldigt svårt att slå sig ned och börja. Vi har gjort konserter, väldigt bra konserter i Usa och vi har varit på turné där två gånger, men det är väldigt svårt för oss att erövra Usa.
Innan vi avslutar intervjun.. Vad får vi se den 30 november när ljusen släcks och musiken börjar starta här i Monterrey?
Bill: Vi kommer självklart ta med oss våran show med oss... Vi är fortfarande på våran "Welcome to Humanoid city"-turné. Det är vad vi fokuserar på. Vi kommer att ta med våran produktion - alla kostymer och samma setlista som vi hade på turnén i Europa. Vi ser verkligen fram emot det, det kommer att bli en väldigt cool show med mycket energi. [och sen det lilla meddelandet på engelska]

---

Engelsk översättning: TH-Info. Svensk översättning av mig Elina, ge creds ifall ni använder detta.

Direktlänk till videon - Edit! Uppdaterade översättningen lite. ^_^ Nu ska den vara bättre! ;p

Bill: Vi är extremt spända, vi är alltid extremt nervösa och det kommer aldrig försvinna. Jag tror att det bara tillhör hela grejen, klart att man alltid är nervös när man kliver upp på scen och... Men när man väl står där och börjar, slappnar man av snabbt och sen har man bara roligt. Men jag måste säga att vi är extremt nervösa innan vi kliver på scen.

Bill: Den största skillnaden den här gången är att vi har vår egna scen med oss. Om man tar en scen från själva arenan som redan står där, måste man inte köra omkring den... Och den här gången har vi våran egna scen med oss så därför är det lite mer extravagant den här gången.

Bill: När jag var yngre, jag var väldigt ung. Jag var typ 7 eller 8 år på Nenas konserter och stod ute i regnet och väntade.. Så ja, självklart...

Tom: Georg och jag tog två veckor ledigt under senaste albumproduktionen och slog upp ett tält utanför Jessica Albas hus och campade lite där. Nej nej, hon gjorde ingen konsert där, hon öppnade inte dörren heller, så det var ganska misslyckat men men.. Det är såna där småsaker man gör ibland.

Bill: Tom och jag växte upp så och vi fick äldre människor att hata oss redan i ung ålder. Men det var mer någonting vi njöt av att göra eftersom pga dem, hatarna, skulle vi inte vara här. Så vi är på något sätt tacksamma pga dem.

Bill: Vanligtvis hatar folk oss eller så gillar de vad vi gör. Något emellan är väldigt ovanligt. Tom och jag växte även upp så, när vi inte gjorde musik. Vi var tvunga att stiga på skolbussen och det var alltid likadant så.. Det blev som en rutin för oss.

Bill: Bra fråga! Hur kan ni tjäna pengar idag som musiker.. Det är väldigt svårt att säga!
Tom: Men vi har samma problem eftersom vi spenderar mycket pengar för produktionen på en turné som i slutändan gör att vi inte tjänar så mycket alls. Och man tjänar mindre och mindre på CDs också..
Bill: Bortsett från det, brukar Georg prostituera sig själv på lediga dagar. *skrattar* Han går på gatorna också och du vet..
Georg: [avbryter] Förresten, Bill är min bästa stylist.
Bill: Precis. *skrattar*

Bill: Jag tror att det är väldigt svårt för nykomlingarna idag eftersom i dessa tider blir det allt svårare att få ett skivkontrakt som är bra att ha för att komma in i den stora musikindustrin som artist. Folk investerar inte längre. Så när jag tittar på vårat egna jävla skivbolag, så.. Då vet vi.
Tom: Precis. *skrattar*

Bill: Okej, vi kan speciellt prata om de senaste 5 åren när man tittar på musiksektorn så finns många äldre på skivbolagen som sitter framför sina skrivbord och gråter. Seriöst. Det händer faktiskt, man kan se det om man går tillbaka 5 år.

Tom: När fick man platina för 10 år sedan i Tyskland? Det var kanske när man sålde 2 miljoner skivor.
Bill: Ja, antagligen.
Tom: Och idag får man det vid 200.000 eller nåt.

Tom: Vi gjorde också det misstaget. Tja, inte för att säga att vi gjorde något riktigt misstag, men jag tror jag skulle göra det på samma sätt igen. Vi har aldrig skrivit kontrakt för reklam eller nåt där vi sade "åh, vi kan göra det för att skaffa mer pengar" eller "vi kan väl skapa en Tokio Hotel-klubba" eller liknande saker. Vi har alltid varit väldigt försiktiga med sånt och gjort något vi verkligen står bakom. Vi koncenterar oss mer på turnérna och albumen, och låter allt annat åka åt sidan.

Bill: Vad önskar vi... Vi önskar att vi kunde få åka till Asien härnäst såklart. Vi önskar...
Tom: [avbryter] Att folk köper CDs så att musikindustrin kan blomma igen. *skrattar*
Bill: Precis. Vi önskar det fanns mindre olagliga nedladdningar.

Bill: Hej, vi är - Tokio Hotel, och vi hade precis en intervju med Oliver och det var...
Tom: Okej.
Georg: Okej.
Tom: Okej, det var uthärdligt.
Bill: Det var super, fantastiskt.

---

Engelsk översättning: THUKST/THsSchatzi @ YT. Svensk översättning av mig Elina, ge creds ifall ni använder detta.

Direktlänk till videon.

Tom Kaulitz som reklamstjärna!
På fotograferingen för hans Reebok-kampanj, berättade Tokio Hotel gitarristen Tom för oss varför det är förbjudet med tjejer på turnébussen, vad de gör på turnén för att slappna av och hur han skulle beskriva hans och Bills klädstil.

Tom och kvinnor i turnébussen?
Tom: Vi har faktiskt knappt några regler inom bandet. Vi har i stort sett bara en, och det är ett förbud att ha tjejer på turnébussen. Det betyder att den som vinner den här tävlingen, blir ett undantag. Jag tror inte att det har varit någon främling inne i bussen förut. Nej, vi har haft en fotografering där men bortsett från det så är det hemligt. Vi har två turnébussar, så bandet är uppdelat. Georg och Gustav har en, och jag och Bill har den andra. Vi har två separata två badrum, två stora sängar, jag har haft mina hundar med mig för första gången, vilket betyder att man kan vara helt avslappnad på turnébussen. Vi kollar på filmer, slappar på sängen med hundarna..

Hur ser det ut på turnébussen?
Tom: För att vara ärlig så gillar jag att vara i bussen. Jag tycker det är härligt! Man känner sig så hemma där, det är som ett vardagsrum på hjul. Den här gången tog vi med oss lådor med saker som om vi skulle flytta. Vi har allt med oss, ljus, dekorationer hemifrån och vi dekorerar det därinne som vi vill ha det. Jag och Bill har ungefär 20 resväskor, vi har en stor garderob där och det är verkligen som hemma. Det är väldigt mysigt. Och när vi har en sån stor scen som på den här turnén, är man väldigt tacksam när man kan ligga och chilla i turnébussen efter konserterna.

Tom och kvinnor i turnébussen? Vad gör man när det är tråkigt?
Tom: Jag måste säga att ibland försöker jag lura Bill. Vi är på turné i två månader och självklart kan jag aldrig helt vara utan kvinnor, vilket betyder att jag alltid försöker lura honom i hemlighet, men ingen borde veta vad som händer där inne. Men vi har tvspel, Twister och sånt. Det finns alltid något vi kan göra och bortsett från det så tar vi pauser på parkeringen. Vi reser med 11 lastbilar och 6 bussar, så vi har alltid som ett bensinstationsparty.

Skillanden på lägenhet och buss. Vad händer?
Tom: Att vakna upp i turnébussen är inte alltid lika underbart som att vakna upp hemma. På turné filmar vi alltid som en dokumentär så att folk får se hur vi lever och det är inte så glamoröst som alla tror eftersom vi har en tv på bussen, men det är fortfarande bara en buss där man sover i två månader och då får man mer respekt för varandra. Vi kan sova en hel dag och vi firar inte så mycket. Normalt dricker man väl lite eller festar, men på turné gör vi aldrig det. I bussen har vi tedrycker, så det är mer lugnt på så vis.

Badrum på turnébussen?
Tom: Ja, vi får specialbyggda toalettrailers för turnér kan man säga. Självklart så är det bara bandet som är tillåtna att använda dem och öhm.. Ja, det är som en trailer och det finns persinenner och en stor dusch, en tropisk dusch, ett handfat - allt man behöver i stort sett, det är väldigt bra. Vi lät detta byggas speciellt för turnén eftersom på bussen finns det bara en toalett där man inte är tillåten att göra "nummer två". Det är inte så bra, men vi har en extra toalettrailer den här gången och det kommer bli perfekt.

Förberedelser för konserterna? Regler?
Tom: Precis innan konserten... Tja, vi gör ett soundcheck, som faktiskt är lite dumt eftersom det låter likadant varje gång. Vi har våra helt egna grejer med oss, vi har vår egen teknik, vår egen scen, vår egen produktion.. Och... Öhm.. våra förberedelser består av att göra ett soundcheck varje gång. Det betyder att vi alltid går in i arenorna, kollar hur det ser ut inför kvällen och spelar en eller två instrument för att få in känslan. Resten av tiden är vi bara backstage och gör intervjuer. En och en halv timme innan konserten, det här är den gyllene regeln, samlas vi tillsammans i ett rum och är nervösa tillsammans. Ingen är tillåten att störa oss eller komma in. Då är vi alla riktigt nervösa.

Georgs ritual?
Tom: Georg, vår basist, måste alltid gå på toaletten innan en konsert. Det är väldigt viktigt, att han gör "nummer två" innan vi kliver på scen eftersom det ger oss tur. Det har alltid varit så, vi har säkert redan spelat runt 3000 konserter än så länge, och varje gång har han varit på toaletten innan och det måste förbli så.

Och vad pratar ni om innan en konsert?
Tom: Det är inget speciellt egentligen, vi pratar om allt. För det mesta snackar vi skit om Georg och irriterar varandra men egentligen är vi bara nervösa. Det kommer faktiskt ut massa skit snack. Det borde inte finnas en kamera i närheten, för vi snackar bara skit.

Kommer vinnaren att få uppleva hur en rockstjärna bor?
Tom: Ja, självklart.. Tja, jag ser fram emot det eftersom man får en glimt av ett turnéliv. Och det här är, som jag sa, inte som man tror att det är. Jag har alltid trott "ok, ett turnéliv är avslappnat. Man spelar sina låtar på kvällarna och sen är det lugnt. Man tar lite sprit och det är fest, och sen går man backstage där det finns champagne och kanske en jacuzzi och allt är bara underbart". Men sanningen är att man går backstage och ser kalla, gråa väggar och mycket mer än så händer inte. Vi har ett litet fat med godis på bordet och.. Öhm, ja. Jag tycker det är bra att folk får se hur det egentligen är på en turné. Men som ny till det kanske man tycker det är häftigt i början, eftersom man aldrig har varit med på en turné tidigare. Man ser bussen och... Jag minns fortfarande när jag såg våran buss för första gången. Jag var sjukt imponerad och tänkte att det skulle bli grymt, men när man sover där inne i två månader och gör allt där inne, tycker man inte det är så grymt längre. Öhm.. Men jag tycker det är ganska bra, man får verkligen upp ögonen för hur det är och den dagliga rutinen. Det är inte så att alla dagar är helt annorlunda, dagarna är faktiskt likadana. Man har ett schema - man kommer på morgonen till arenan, troligtvis innan man har duschat, man går ett soundcheck och sånt, sedan intervjuer och sen är man nervösa tillsammans och till sist går Georg till toaletten och sen är man klar för konserten.

Inredning/Ansträngning?
Tom: Alla kommer in i arenan och sen är konserten, man tar det bara som det är. Man vet inte hur mycket ansträngning det ligger bakom. Och jag tycker det är ganska intressant att se 150 människor som går in i arenorna på morgonen, alla med sina hjälmar och bygger scenen på två ändar av arenan. Och sedan är det soundcheck, man kollar så lamporna funkar och så. Och det är också ganska intressant att se hur hektiskt det är, när vi kliver av scenen till exempel.

Distraktion/Avkoppling?
Tom: Den här gången tar vi våra hundar med oss, vilket är riktigt härligt och vi har inte gjort det tidigare. Det betyder att man antagligen kan åka till någon skog någonstans med hundarna och gå på promenad eller så. Och förutom det.. Jag är faktiskt en passionerad förare, jag tycker det skulle vara häftigt ifall jag tog med mig min egna bil och köra omkring med den om jag ville. Men det skulle betyda att jag var tvungen att hyra någon som skulle köra min bil bakom bussen och ifall jag ville, så kan jag köra den själv också. Men det är verkligen långt emellan våra stopp så.. På den här turnén kör vi också i tre dagar utan att stanna i vissa fall, så vi är på turnébussen i tre dagar utan att stanna någonstans eftersom vi måste köra från till exempel Moskva till.. Öhm.. Jag vet inte vart, och det är 3000 km med planen eller så. Och med sådana bussar lär det ta väldigt lång tid. Jag har redan kört våran turnébuss en gång! Är jag ens tillåten att säga det? ..men det var på en privat väg som jag körde våran buss en gång, utanför arenan typ. Det var inte så lätt.

Beskriv din klädstil jämfört med din bror?
Tom: Hur skulle jag beskriva min stil? Det finns faktiskt ett specifikt ord.. att beskriva den... Tja, "extremt snygg" skulle jag nog kalla det. Nej, men jag behöver frihet, det måste se bra ut också och framför allt måste jag kunna röra mig i dem och det måste vara bekvämt. Jag är inte den typen som bär extremt tighta kläder, som är obekväma och sånt, det ser verkligen sjukt ut. Min tvillingbror, till exempel, ser verkligen sjuk ut när han springer omkring i sina tighta kläder. Och för mig är det viktigast att jag känner mig bra i det. Det måste se bra ut och man måste må bra, avslappnat liksom. Jag måste säga att tack vare min kroppstyp så kan jag alltid bära extremt stora byxor.

Kommer vi få se Tom i en kostym någon gång?
Tom: Jag har burit en kostym en gång i mitt liv. På ett speciellt event, ett privat. Det såg extremt bra ut måste jag säga. Jag kan faktiskt bära vad jag vill. Men privat så måste det kännas bra, det är alldeles för tight i en kostym och jag är en ganska muskulös kille. Och.. Det är ganska svårt att hitta något för mig. Om jag kunde välja, skulle jag alltid ta något bekvämt.

Giftemål i en kostym? Hur skulle det se ut? Vilka skor?
Tom: Jag skulle ha Reebok-skor, med kostymen. Men jag skulle definitivt ha en vit kostym med vita sneakers, det tycker jag är coolt. Jag hade faktiskt det på det privata eventet, jag bar en vit kostym och vita sneakers - det såg väldigt bra ut. Jag menar, finskor och sånt är inte riktigt min stil om jag ska vara ärlig.

Men scenkläderna då?
Tom: Skillanden på den här turnén är att vi alla har scenkläder. På de tidigare turnérna var det bara Bill som hade en scenoutfit.. eller flera scenoutfits.. Och jag hade alltid olika kläder. Tänk er, det är ganska jobbigt när man alltid måste ha olika kläder för 35 konserter. Då måste man ta med sig ungefär 20 väskor bara för konserterna. Och den här gången har vi alla kläder, extra för scenen, och de är lite mer specifika - de matchar varandra den här gången. Turnén heter "Welcome to Humanoid city", vilket betyder att allt är mer åt framtids-hållet. Och jag tycker att Bill står ut extremt mycket, min outfit är mer avslappnad och lite som jag kan tänka mig att ha privat. Men ja, det är lite mer åt framtids-hållet, mer.. Funky.

Skopassion - Sneaker!
Tom: Det är alltid viktigt för mig att jag har passade sneakers för alla kläder jag har. Det betyder att jag har dem i alla färger, skosnören, alla möjliga sneakers. Jag tror jag har... Jag vet faktiskt inte hur många men de är verkligen många. Hemma har vi nyligen satt upp som ett litet lagerrum där man typ, öhm, kan gå in. Det är som en gå-in-garderob, öhm, där man kan gå in och så vet jag "Ok, idag ska jag ha en gul tshirt, nu behöver jag gula sneakers." Och jag har verkligen en, tja... stor samling. Det finns massor. Som jag sa, varje vecka, läggs typ 10 nya par skor dit.

Sneakers så du kan springa bättre från kvinnor?
Tom: Nej, inte alls. Jag springer inte ens fort, pga mina låga byxor så kan jag inte springa fort. Öhmm.. Men nej, det är inte så alls. Som jag sa så är det alltid viktigt för mig att färgerna matchar. Och de andra skrattar alltid åt mig eftersom de bara har typ fem par skor eller nåt, och jag har.. Men mina skor ser alltid nya ut också, det är viktigt för mig. Jag hatar när de är smutsiga eller så. Och jag har dem i alla färger. När det är ett rött skosnöre i en sko, måste jag hitta något i samma färg i mina kläder. Det måste finnas öhm.. Öhmm.. Rött någonstans i mina kläder då.

Varför en fotografering för Reebok?
Tom: För mig är det viktigt att jag gör något sådant som är äkta och min grej. Och det är samma sak med scenkläderna, jag skulle aldrig sätta på mig något som jag inte kan representera personligen. Jag har burit Reebok sen jag var... Två år, och.. Öhhm.. Så, det är alltid väldigt viktigt för mig. De gör helt enkelt fantastiska skor och jag kan representera dem. Det är alltid det viktigaste för mig, jag skulle aldrig kunna se mig själv göra reklam för finskor. Det skulle bli ganska svårt för mig.

Intervjuare: Jag tror inte någon skulle köpa det från dig.
Tom: Jaja, kanske inte. Men jag måste säga att det ser bra ut på mig. Det är så det är, allting ser bra ut på mig.

Har du roligt som modell? Olika fotograferingar efter en annan? Denna gång ensam?
Tom: Ja, definitivt. Här måste man verkligen göra sig utsägbar. Normalt sätt på fotograferingar är det bara ett eller två ämnen, man står framför kameran och klick klick, så är det klart. Men när måste man verkligen göra sig utsägbar, men det gör det hela roligt, definitivt. Och framför allt så gör jag det här ensam så det är betydligt mer okomplicerat än ifall jag hade de andra snubbarna med mig. Så, det är verkligen grymt. Fotograferingen gör det väldigt roligt och det är ett bra team och något nytt, inte de typiska sakerna liksom. Här man kan aktivera sig själv på ett sportigt sätt.

Varför passar den nya Reebok-kampanjen dig?
Tom: Ja, absolut. Absolut. Den passar mig väldigt bra.. Jag tror också att det vi gör här är en väldigt bra sak, med tävlingen och det, att folk kan följa oss. Och för oss som ett band, är kontakten med våra fans väldigt viktig. Det är väldigt bra, definitivt. Och även med våran nästa turné, kommer allt luta lite åt framtid-hållet. Vårat album heter "Humanoid", allting är väldigt futuristiskt. Jag tycker definitivt att det matchar väldigt bra.

Om vinnaren är kvinnlig, kan något mer inträffa?
Tom: Tja, det kan jag inte utesluta. Saken är den att i vårat band är två redan tagna, basisten och trummisen. Bill är fortfarande ensam, och jag.. Jag har faktiskt en ny tjej varje dag. Tja, det betyder att jag inte kan utesluta det med mig. Det beror på hur det utvecklas, om du är på samma våglängd. Men jag kan definitivt inte utesluta något.

Hör musik, livsstil, konst ihop?
Tom: Vi blir ofta frågade "hur går det med din styling?" och så vidare, "var det någon som stylade dig?" och för oss har det alltid varit extremt viktigt att, oavsett om det är Georg, Gustav, mig eller Bill, vi är hur vi står på scen. Det är vi till 100 %. Bill ser helt galen ut eftersom han vill, ingen säger åt honom att se ut så. Och samma för mig, jag skulle aldrig låta någon bestämma över vad jag ska ha på mig. Så jag tycker att stylingen, konsten och musiken hör ihop för när man inte kan representera vad man gör till 100 %, då är det inte äkta, och det har alltid varit det viktigaste för oss. Och jag tycker att med musiken så är det så, alltid när jag har lyssnat på musik och gillat artisiterna, vill jag alltid gilla killens personlighet och lära känna honom och jag vill gilla hans stil. Det är därför man spelar in musikvideor, eftersom det helt enkelt hänger ihop. Personligheten, stylingen, musiken, jag tycker att allt de hör ihop. Om jag tycker att något suger, skulle jag inte vara ett fan längre. Tja, när jag är ett fan av en artist eller hans musik, är jag också ett fan av hans personlighet - jag är ett fan av allting om artisten.

---

Engelsk översättning: Petush & Mirjam. Svensk översättning av mig Elina, ge creds ifall ni använder detta.

Direktlänk till videon.